Träregel eller stålregel i innerväggar – en jämförelse

Ska du bygga eller renovera en innervägg? Valet mellan träregel och stålregel påverkar ljud, brand, fukttålighet och hur lätt det blir att fästa inredning. Här får du en saklig jämförelse, praktiska arbetssteg och kontroller så att din vägg blir rak, tyst och hållbar.

Översikt: när passar trä och när passar stål?

Träreglar (ofta C24, 45×70/95 mm) är lätta att bearbeta, enkla att fästa i och lämpar sig väl i småhus och ombyggnader där du behöver mycket infästningar. Stålreglar (C-reglar med U-skenor) är raka, formstabila och okänsliga för fukt, vilket gör dem starka i våtrum, källare och kontor. Båda systemen kan uppfylla BBR:s krav på brand och ljud med rätt skiv- och isoleruppbyggnad. Generellt: välj trä där infästningsbehov och flexibilitet dominerar, välj stål där fukt, rakhet och snabb montering prioriteras. I väggar där både bra ljudisolering och brandmotstånd krävs fungerar dubbel regelstomme eller dubbla gipsskivelager väl, oavsett material.

Konstruktion och egenskaper

Träregelväggar är förlåtande och robusta. De sväller och krymper något med fukt, men ger dig naturligt fäste för skruv och kortlingar. Stålregelväggar består av förzinkade U-skenor i golv/tak och C-reglar c/c 450 eller 600 mm; de är dimensionsstabila och ofta snabbare att resa i större serier. Stål är dessutom obrännbar, vilket underlättar brandprojektering, medan trä kräver rätt skivtjocklek och -antal för att nå önskad brandklass.

För ljudprestanda är massa, avkoppling och tätning viktigare än själva regelmaterialet. En 70–95 mm regel med mineralull och två lager gipsskiva per sida ger ofta god ljudisolering. Vill du höja nivån ytterligare kan en dubbelregel (två separata stommar) eller elastiska mellanlägg i anslutningar minska flanktransmission. I fuktiga miljöer vinner stål på korrosionsskydd och formstabilitet, men trä kan användas om utförandet är fuktsäkert.

Arbetsgång steg för steg

Planera regelverk och skivformat innan du börjar. Anpassa c/c-avstånd till skivleverantörens rekommendation (vanligen 450 eller 600 mm) och tänk igenom var tunga saker ska sitta så att kortlingar eller förstärkningsskivor hamnar rätt.

• Mät och snörslag vägglinjen. Kontrollera att underlaget är plant.
• Montera syll: för trä, lägg syllpapp/akustikband mot betong/trä; för stål, använd tätband på U-skenan.
• Fäst syll och hammarband (takregel) med lämplig infästning. Håll lod och rakt.
• Res reglarna: trä skruvas/spikas; stål kläms i U-skenor och skruvas med plåtskruv. Kontrollera c/c noggrant.
• Montera kortlingar/tvärreglar där du planerar kommoder, vägghängda WC, skåp eller räcken.
• Isolera med mineralull utan att komprimera onödigt mycket. Fyll hela fack utan glipor.
• Dra installationer. Utnyttja förborrade hål i stålreglar eller borra/fräs hål i trä. Skydda kablar mot vassa kanter.
• Skivmontage: förskjut skarvar mellan sidor och mellan skivlager. Använd rätt skruvlängd och skruvavstånd.
• Täta anslutningar mot golv, tak och vägg med akustikfog där ljudkrav finns. Spackla och avsluta ytskikt.

Ljud- och brandkrav i praktiken

BBR ställer funktionskrav på brand och ljud. För normala innerväggar i bostäder räcker ofta en enkelregel 70 mm med mineralull och dubbla gipsskivor per sida för god ljudkomfort. För högre ljudklass enligt svenska standarder (t.ex. SS 25267/25268) kan du överväga dubbelregel eller avkopplade skenor, alternativt tyngre skivor/kombinationer. Glöm inte akustikfog i alla anslutningar och tätning runt dosor och genomföringar – små springor försämrar mer än man tror.

Brandmotstånd uttrycks ofta som EI30 eller EI60. Både trä- och stålregelväggar kan uppnå dessa klasser med korrekt skivtjocklek, antal lager och isolering. Stål är obrännbart, men regler och skivor bär den bärande och isolerande funktionen i väggen. Följ systemspecifika montageanvisningar för skruvavstånd, skivfogar och isoleringstäckning, särskilt vid brandcellsgränser. Tänk också på brandtätning vid genomföringar med godkända massor och manchettlösningar.

Installationer och infästningar

Träreglar är tacksamma för infästningar – skruva direkt i regeln eller komplettera med OSB bakom gips för flexibel möblering. I stålregelväggar krävs planerade kortlingar (träinlägg i C-regeln) eller särskilda montageskenor för tunga föremål. Bestäm installationszon tidigt och märk var förstärkningar sitter innan skivmontage.

El dras ofta i flexrör. I stålreglar använder du kantlist eller skyddsbussning i förborrade hål så att manteln inte skavs. VVS-rör ska fixeras ordentligt i reglarna för att undvika vibrationer och knäpp. I våtrum gäller tätskiktsregler: genomföringar förses med manschetter och väggar byggs så att tätskiktet kan anslutas korrekt. Undvik att låta dosor och rör dela samma fack som hårt komprimerad isolering där ljudkrav finns – det skapar flankvägar.

Kvalitetskontroller, säkerhet och vanliga fallgropar

En rak, tyst och hållbar vägg kräver kontroller under hela bygget. Dokumentera mått och regellägen; det sparar tid vid senare infästningar och besiktning. Tänk arbetsmiljö: stålprofiler har vassa kanter, trä dammar vid kapning, och gipsskivor är tunga – använd handskar, glasögon och lyfthjälp.

• Lod och rakhet: kontrollera med vattenpass/laser innan skivor monteras.
• c/c-avstånd: anpassa till skivformat; fel c/c ger svaga skivskarvar och sprickor.
• Tätning: akustikfog och tätband i anslutningar; många missar golv- och takskarvar.
• Isolering: fyll hela fack utan glipor och utan överkomprimering.
• Infästningar: planera kortlingar/OSB där tunga laster ska hänga; i stål, använd rätt montagedetaljer.
• Korrosion/fukt: i fuktutsatt miljö – välj korrosionsskyddad stålprofil och fuktsäkert utförande. Syllpapp mot betong under träsyll.
• Brand och ljud: förskjut skivskarvar, följ skruvavstånd och brandtät genomföringar; undvik öppna hålrum vid dosor.
• Säkerhet: använd handskar vid stålkapning, damm- och hörselskydd vid sågning, och håll arbetsplatsen fri från snubbelrisk.

Underhållsbehovet är litet. Kontrollera vid behov att tunga infästningar sitter i bärande underlag och att inga sprickor uppstått vid skarvar. Knäpp- eller resonansljud åtgärdas ofta genom bättre fixering av rör och kompletterande tätning.