Så hittar du orsaker till drag från äldre fönster – och åtgärdar dem

Dragiga fönster gör hemmet kallare, ökar energiförbrukningen och riskerar fuktskador. Här får du en praktisk genomgång av vanliga orsaker, hur du felsöker effektivt och vilka åtgärder som verkligen hjälper – från snabba fixar till mer omfattande insatser.

Varför uppstår drag – och vad är “kallras”?

Drag är oönskad luft som tränger in genom otätheter i karm, båge, kitt eller anslutningar mot väggen. Kallras är något annat: när varm rumsluft kyls av mot en kall glasruta och faller nedåt som en sval luftgardin. Båda upplevs som kyla men kräver olika lösningar.

I äldre hus samverkar byggnadsfysik, naturligt undertryck och slitage. Att “täta allt” utan plan för friskluft kan förvärra fuktproblem. Se därför fönster och ventilation som ett system och välj åtgärder som bevarar både komfort och luftkvalitet.

Vanliga orsaker till drag runt äldre fönster

De flesta problem kommer från ålder, rörelse i trä och uttjänta tätningar. Här är de typiska bovarna du bör kontrollera först:

• Uttorkade eller spruckna tätningslister som inte längre fjädrar mot bågen.
• Slitet fönsterkitt eller glipor mellan glas och båge på äldre, kittade rutor.
• Otät drevning mellan karm och vägg bakom foder (mineralull/fogskum kan ha sjunkit).
• Snedställd karm eller skev båge som gör att spanjoletten inte trycker jämnt.
• Läckage vid beslag, gångjärn eller möten mellan bågar (på kopplade fönster).
• Sprickor i trä, rötskador eller färg som släppt i väderutsatta hörn.
• Kallras från enkla glas eller äldre isolerrutor med dålig isolerförmåga.

Så felsöker du steg för steg

Arbeta metodiskt. Målet är att skilja på rinnande drag (otäthet) och kallras (kall yta), samt att lokalisera exakt var luften tar sig in.

• Visuell kontroll: Leta efter sprickor i kitt, lösa lister, missfärgat trä och sliten färg.
• Pappersrems-test: Kläm en remsa i stängt fönster. Om du lätt drar ut den saknas anpressning.
• Rök-/ljus-test: En rökpenna eller en tunna gardinrörelser vid karmar avslöjar luftläckor. Alternativt en stark lampa i mörker för att se ljusglipor.
• Kontrollera drevningen: Lirka loss innerfodret försiktigt och inspektera isolering och tätningar mellan karm och vägg.
• Beslag och spanjolett: Kontrollera att handtaget drar igen bågen hela vägen och att gångjärn inte glappar.
• Yttemperatur: En enkel IR-termometer visar kalla zoner som tyder på kallras eller köldbryggor.
• Kondens: Im mellan glas i isolerruta tyder på läckande distanslist och förlorad tätning – det är inte ett dragproblem utan en defekt ruta.

Snabba åtgärder du kan göra själv

Mindre otätheter går ofta att fixa utan stora ingrepp. Välj material som passar fönstrets skick och konstruktion.

• Byt tätningslist: Välj rätt profil (P-, D- eller E-list) och material. EPDM-gummi tål väder och håller formen, skumlist är billig men kortlivad. Rengör spåret, mät och tryck i utan att sträcka listen.
• Justera beslag: Smörj gångjärn, justera anpressning på spanjolettbleck, dra åt lösa skruvar. Små justeringar ger ofta stor skillnad.
• Kitta om: Skrapa bort skadat kitt till friskt trä, grundolja, lägg nytt linoljekitt och måla efter skinnbildning. Tät kittfals stoppar luft vid glaset.
• Täta karm–vägg: Vid mindre glipor bakom innerfoder, komplettera med mineralull (ej komprimerad) och lufttät tejp på insidan. Använd lågexpanderande skum med kontroll – överfyll inte.
• Hantera kallras: Montera en diskret innerbåge med energiglas eller en tät, justerbar innerruta vintertid. Säkerställ samtidigt fungerande friskluftsventiler.

Säkerhet: Använd skyddsglasögon och andningsskydd vid skrapning. Äldre färg kan innehålla bly; samla upp slipdamm och lämna som farligt avfall. Elastiska fogmassor i vissa fasader från äldre ombyggnader kan innehålla PCB – vid minsta tvekan, låt provta av fackkunnig innan du river fogar.

När det krävs större insatser eller fönsterbyte

När karm eller båge är skev, drevning saknas helt eller träet har rötskador behöver du ofta gå längre än lister och kitt. Att rikta en karm, dreva om korrekt och ångtäta insidan är ett hantverk. Samma gäller uppgradering till energiglas i kopplade bågar eller byte av isolerrutor. Här lönar det sig att ta in hjälp, särskilt om huset är kulturhistoriskt och detaljer ska bevaras.

Vid större åtgärder är det klokt att samordna ventilationslösningen, till exempel med justerbara spaltventiler. En fackman kan också termografera och täthetsprova för att säkerställa resultatet. Behöver du professionell installation av fönster och dörrar kan du få hjälp med korrekt montering, fogning och justering som håller över tid.

Förebyggande underhåll och kvalitetskontroll

Regelbundet underhåll minskar drag och förlänger fönstrets livslängd. Sätt ett årligt datum i kalendern, gärna vår eller tidig höst, för en genomgång innan värmesäsongen.

• Rengör gångjärn och beslag, smörj lätt och kontrollera att handtag tar jämnt.
• Inspektera tätningslister: byt torra och spruckna partier, kontrollera hörnskarvar.
• Se över kitt och färg, särskilt nederkant av bågar och karm där vatten samlas.
• Kontrollera innerfodrets fogar och att ångtätningen är hel på insidan.
• Följ upp med pappersrems-test och åtgärda små glipor direkt.
• Säkerställ fungerande friskluft: justera ventiler så att du inte skapar undertryck som suger in kall luft via otätheter.

Efter varje åtgärd, gör om dina tester. Känn med handen längs karm och båge vid blåsig dag och använd gärna en enkel IR-termometer. Målet är en jämn, dragfri känsla utan att stänga ute den kontrollerade friskluften. Då har du både förbättrat komforten och minskat risken för fukt och mögel.